BMI

Du har säkert fått ditt BMI beräknat någon gång när du varit hos doktorn eller så har du räknat ut det själv för att kolla hur du ligger till med vikten, men vad är det egentligen man räknar ut? Och hur tillförlitligt är det? Det är två av de frågor vi besvarar i denna artikel, men du som är intresserad kan även läsa om andra metoder för kroppsanalys!

  • Vad är BMI
  • Räkna ut ditt BMI
  • Andra metoder för kroppsanalys

Vad är BMI?

Body Mass Index (BMI) är ett mått på kroppsfett som baseras på din vikt i relation till din längd, enkelt sagt är BMI ett mått på vikt per kvadratmeter och måttet tar alltså inte hänsyn till om det är muskel, fett eller vätska du går och bär på. Vätskan brukar dock inte göra någon jättestor skillnad då vikten av vätska i kroppen enbart brukar variera med ca 1 kg.

BMI är vanligt använt inom vården för att uppskatta en persons vikt och om den är hälsosam eller om det lutar mot övervikt eller fetma. BMI har flera fördelar såsom att det är billigt, det går fort och att det är mycket enkelt. I tabellen här nedan kan du se hur man med hjälp av BMI avgör huruvida en person är överviktig eller ej samt vart gränsen går för undervikt.

BMI-intervall (kg/m2) Viktstatus

<18,5 Underviktig

18,5-24,9 Normalt

25-29,9 Överviktig

>30 Fetma

Räkna ut ditt BMI

BMI är rätt lätt att räkna ut genom att använda den matematiska formeln vikt (kg)/ [längd (m)]2. Väger du exempelvis 70 kg och är 170 cm lång ser formeln ut såhär: 70 kg/ (1,7 m)2 vilket blir 24 kg/m2(BMI). Tittar man i tabellen i avsnittet ovan kan man se att ett BMI på 24 är inom ramen för normalvikt, väger man däremot ett par kilon mer börjat det luta mot övervikt. Var dock alltid försiktig med hur du tolkar ditt BMI, tränar du mycket och har en del muskler kan BMI nämligen vara missvisande. BMI för barn ska också tas med en nypa salt och användas tillsammans med andra sorters mått så som midjemått, men man bör även titta på kroppsformen som för ett vant öga lätt avslöjar ungefär hur man ligger till när det kommer till vikten.

Andra metoder för kroppsanalys

Vill man ha en mer säker mätning för att ta reda på sin kroppssammansättning finns det många mätinstrument man kan använda. Bodpod och undervattensvägning är två metoder som har blivit väl kända bland forskare och hälsovetare tack vare dess stora säkerhet.

Med hjälp av undervattenvägning kan man mäta densiteten av kroppen, som sedan kan användas för att räkna ut en persons fettprocent och muskelmassa med ett näst intill exakt resultat. Detta gör man genom att först väga personen på land och sedan sänks personen ned i en vattenfylld tank sittandes på en speciell sort metallställning för att vägas under vattnet. I vatten väger nämligen muskler och ben mycket mer än fett, och någon som har en större fettmassa skjuter undan mer vatten än någon mindre eller med mer muskelmassa. Genom att jämföra vikten på land och vikten i vatten kan man sedan räkna ut hur mycket vatten som blivit förflyttat/undanskjutet enligt Arkimedes princip, och utifrån detta kan sedan kroppssammansättningen beräknas.

Bodpod är ett kroppskompositionssystem som fungerar likt undervattensvägningen men med luft istället. Bodpoden mäter alltså den volym luft som en persons kropp förflyttar när han/hon sitter i bodpoden som är en kapsellikande maskin, istället för att mäta hur mycket vatten som hans eller hennes kropps skjuter åt sidan när han/hon sänks ner i en vattenfylld tank. Sammanfattningsvis är bodpoden en modern typ av undervattensvägning som är snabbare, säkrare och mer lättanvänd men som ändå ger lika ackurata resultat. Nackdelen är att maskinen är dyr och att det därför kostar en del att göra en kroppsanalys med bodpod.

Men för den som inte känner för att lägga ner flera hundra för en kroppsanalys finns det även andra tekniker som ofta används. Exempel på några av dem som är mycket vanligt använda är BIA och skinfold thickness.

BIA (Bio-impedansanalys) görs med hjälp av elektroder som fästs på kroppen, eller genom att man får stå på en speciell våg eller hålla i en BIA-apparat. Utrustningen skickar sedan små ofarliga elektriska impulser genom din kropp. Har man en högre fettprocent möter dessa elektriska impulser mer motstånd, vilket BIA-utrustningen märker av. Genom detta motstånd kan sedan fettprocenten beräknas. Två av nackdelarna med BIA är att det inte är lika säkert som de två ovanstående metoderna, och att man inte bör genomgå BIA om man har en pacemaker i och med att de elektriska impulserna kan störa pacemakerns funktion.

Kaliper (Skinfold thickness) är nog ett av de vanligaste sätten att mäta kroppsfettet på. Detta gör man alltså genom att mäta hur mycket skinn och fett man kan ”nypa” med en speciell kaliper på ett antal punkter på kroppen (lår, baksida och framsida av överarmen, på sidan av bringan, strax under skulderbladet och på magen är några av de vanligaste ställena). Utifrån detta kan man alltså sedan relativt enkelt beräkna fettprocenten med hjälp av flera färdiga matematiska formler. Denna metod är dock inte lika säker som undervattensvägning eller bodpod, men den blir säkrare desto mer vana utföraren har i och med att det gäller att ”nypa” på precis rätt ställen.

Artiklar